Stanfordtisdag. Min första hela vakt ensam. Det gick bra! Hurra.
Jag vet att jag ser yngre ut än vad jag är – men high school elev?!
Längtar tills mitt utseende har kommit ikapp min ålder.
Nu: Danko Jones koncert tillsammans med M & J.
Måndagar är för tillfället dedikerat till plugg. Föreläsningar och inläsning av litteratur. Passa perfekt med mitt schema just nu. Hoppas dom fortsätter att hålla samma struktur på nästa delkurs.
Måndagar innebär också styrketräning. Appropå mitt förra inlägg om ett ostrukturerat liv. Jag jobbar mot mer struktur – det får mig att må bra och innebär att jag får mer ut av mina dagar än då jag bara tog dagarna som dom kom (vilket betydde att dom kom och gick väldigt fort utan att något särskillt förnuftigt företogs).
Vi hörs! (Imorgon är det Stanfordtisdag)
Strukturerade anteckningar? Nja, frågan är om jag kommer att kunna förstå något av vad jag själv har skrivit.
Söndagar är vår ordning-och-reda-dag. Det är då vi gör allt vi inte hunnit med under veckan som gått, tex dammsugning, betala räkningar, beställer resor, byter lakan, handlar mat osv. Häromdagen klagade jag lite över att det bara var jag som handlade och lagade mat. Det var okej så länge som jag bara var hemmafru utan mål och mening men nu när jag pluggar 100% och har två volontär känns det inte lika naturligt att det är jag som ska ordna upp. Och en sak som jag älskar hos min kära är att han alltid tar till sig det jag säger, ibland behöver han veckor och månader till att bearbeta vad jag sagt, men denna gång tog det tack och lov bara några dagar. Så nu är söndagar även dagen då vi göra veckomatlistor – vi planerar vad, hur och vem och gör också en av veckans storinköp av matvaror. Ett lättare vardagsliv och en gladare flickvän.
Jag har väl förresten sagt att jag bor med ordningsmannen själv? I detta hushåll är det E som läser alla papper in i minsta detalj, sparar dom i pärmar och har full översikt över ekonomin, boende och försäkringar. Jag däremot, slänger papprena i en låda för att läsa igenom senare, samlar viktiga mail på hög och frågar E om vilka försäkringar vi har. Jag tror nog E tycker att det är skönt att vi fortfarande har delad ekonomi. Han suckar ofta uppgivet över min disträhet och oöversiktlighet samt min motvilja till att ta månades ekonomiuppgör. Jag däremot anser mig har full översikt över det viktiga samtidigt som jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att hålla ordning, finläsa bank- och försäkringspapper samt att vika kläder. Ja, det är ett under att vi fortfarande är sambos.
E's garderob
Min garderob...
Now back to the books (jag är i alla fall en strukturerad student!).
Ha en härlig ny vecka. Grip möjligheterna!
Puss o kram /M
Middag med Maria och Jared på Epic nede vid Bay Bridge. Fantastisk god mat! Jag fick dom största kamskjellen jag någonsin sett och Maria fick den godaste biffen hon någonsin ätit. Lyckad middag alltså. Vidare till Owl Tree och möte några vänner där. Hem före kl 02 för att slippa taxikö.
Härlig kväll med härliga sällskap. Let’s do it again.
10 år sedan. Tiden har gått så fruktansvärt fort samtidigt känns det som om det vore en evighet sedan. Jag kommer exakt ihåg vad jag gjorde den dagen. Jag var på väg till min första körskoleteorilektion och träffade A-M som också skulle på lektionen. Hon sa att det hade hänt någonting i USA, att någon flygit in ett flyg i twin tower. Såg nog på TV resten av den kvällen.
10 år. Tänk vad mycket som har hänt på på de sista tio åren. Ett decennium. Jag har tagit studenten, pluggat till sjuksköterska, tagit vidareutbildning till intensivvårdsjuksköterska och påbörjat pedagogikstudier. Jag har bott i Umeå, Stockholm, Tromsö, Oslo och nu San Francisco samt kortvarigt bort i Luleå, Kiruna och
Vi hade stora planer för vår fredagskväll. Gå ut och dricka öl med vänner, kasinokväll på Urban Diversions klubbhus, upptäcka San Franciscos nightlife eller spela biljard uppe i loungen på 19e våningen. Det hela slutade istället med kärestekväll hemma i lägenheten, praktisk planering, framtidsprat, vin och jordgubbar samt Texas Hold’em med bönor som insats. Ibland behöver man en paus ifrån den stora världen där ute och bara isolera sig hemma i sin egen lilla värld tillsammans med den man håller närmast hjärtat. Imorgon gör vi ett nytt försök att möta SF.
Nu säger vi God natt här i San Francisco samtidigt som ni hemma i Skandinavien förmodligen håller på att vakna upp.
Ha en fin lördag!
Jag skulle bara kika lite på väg hem ifrån Maitri igår. Skulle byta storlek på ett par byxor jag köpte på Banana Republic i Monterey och tänkte jag kunde sticka inom Nine West och spana på skor. Tyvärr (eller tack och lov) hade dom både rea och kampanjer och helt fantastiska skor! Så ja, I went crazy och kom hem med två par nya skönheter som jag hoppas att jag snart få användning för. Jag har fått dilla på högklackat och ska absolut börja använda det oftare också på vardagarna.
Annars så pågår det storkok av bönor här på morgonkvisten. Tänkte också baka en omgång med knäckebröd till men det får nog bli efter att jag käkat lunch med Maria och Carina.
Klar för middag i Potrero Hill!
Här hittar ni mig varje torsdag förmiddag. Första skiftet färdigt. Det var en lugn dag för oss volontärer men det var trevligt att få hälsa på alla som bor där. Det är 15 platser och alla har eget rum. Man är antingen där för end-of-life-care (ren hospicevård alltså) eller något som dom kallar ”respite”, dvs tillfälligt för att få hjälp att komma sig vidare. Ibland övergår respite till end-of-life-care och ibland (kanske mer sällan) tvärtom. Min uppgift som volontär är bland annat att följa till och från läkarmöten, gå på promenader, göra ärenden, spela spel, servera mat och bara finnas till för sällskap och samtal. Jag kommer säkert kunna berätta mycket mer efter några gånger där. Men nu är jag igång i alla fall!
NU: Spinning!
När klockan ringde kl 08 hoppade vi upp ur sängen (haha, you wish! – vi släpade oss väldig sakta upp) och kastade i oss nått frukostliknande. Så packade vi ned våra datorer och papper och 30 minuter senare tog hissen upp till vårt kontor – nämligen loungen på 19e våningen. E ska ha hemmakontor eftersom han ska möta någon kund här i SF och jag har ju blivit definitionen på flitig student (ja, nästan i alla fall). Det är perfekt att ha ett ”kontor” att gå till för då känns det som om jag faktiskt går till skolan och blir mycket mer effektiv. Dessutom känns det bra att komma ut ifrån lägenheten. Men nu har jag svarat färdig på mina seminarieinlägg och ska göra mig klar för att åka iväg till Maitri. Pirr i magen!
E tyckte jag skulle lägga upp en bild på min Stanford Auxiliary uniform men istället blev det en uppställd bild på Fånge nr xx. Haha.
Idag har jag i alla fall tillbringat dagen på Stanford ICU. Min andra (och sista!) inskolningsvakt så nästa vecka är jag on my own. Min handledare lämnade mig ensam i en halvtimme för att gå o käka lite lunch och precis då gick brandalarmet. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra men försökte se lugn ut och sa åt alla att stanna där dom var. Så kom min handledare tillbaka o sa att det gick falskt brandalarm minst en gång i veckan så jag gjorde precis det man skulle – strunta i det. Puh!
Resten av eftermiddagen har jag suttit o postat inlägg på vårt pedagogikseminarium. Det är mycket att sätta sig in i nu i början och det känns lite skrangligt men förhoppningsvis går det lite lättare när jag kommit in i det. Det är konstigt att ha en hel klass (vi är många!) som man aldrig möter men pratar med via forum, mail och chat. Jag läste ju på distans när jag tog vidareutbildningen till IVA-syrra men då hade vi ju ganska många träffar på campus så där fick man en annan klasskänsla. Detta är ett 100% internetstudium men det känns som om Umeå Universitet har ett okej upplägg.
Imorgon ska jag ha min första inskolningsvakt på Maitri Hospice. Mycket nytt denna vecka och fullt upp. I like!
