I Norge är man inte ledig idag men jag har semester och långhelg i Fjällbacka. Vi har röjt i sjöbod och källare och fixat ordning i vår lillstuga under dagen, så skönt att få ordning! Vi är många här på sommaren så det blir en del saker som blir liggande.
Efter hårt arbete var det dags för en kall öl i sjöboden och vi insåg att vårt nästa projekt blir att bygga ett staket…
Nu ska maken och jag ut och äta middag, härligt!
Hoppas alla har en fin Valborg!
På eftermiddagen tog min mamma med L på en promenad efter att hon hängt upp hängmattan till mig. Lyxigare kan det inte bli!
Här sov jag gott en stund och vaknade med rosiga kinder. Underbart!
Idag är det precis lika fint väder som det var den här helgen för tre år sedan då vi gifte oss på en liten ö utanför Fjällbacka.
Har tagit en lång promenad utan att L somnade, men nu sussar han äntligen i lillstugan så att vi får tid att städa stranden. Helt otroligt vad havet spolar upp på vintern!
Idag har jag övertalat min mamma att laga min favoritefterrätt; katrinplommonsufflé.
När jag var liten sa mamma alltid till oss att smyga förbi ugnen för att inte sufflén skulle falla ihop. Det gjorde efterrätten extra spännande.
Mammas knep är att hacka in sockret i de kokta katrinplommonen så att det smälter. Men dettamåste göras precis innan man rör ihop frukten med de vispade äggvitorna, annars stelnar det. Var noggrann när du delar äggvita från gula så att du inte får någon gula med, då kan det hända att sufflén kollapsar. Enligt receptet kan man använda katrinplommonpuré (barnmat) men vi tycker det är godare med lite bitar i.
Den här rätten måste ätas genast när den är klar, det fungerar inte med ”jag skall bara” när ugnsklockan ringer.
Jag hann inte fotografera innan den började sjunka tyvärr!
När jag jobbade på 28+ i Göteborg fick jag ibland smaka på de mest fantastiska suffléer eftersom kockarna alltid laga en extra portion om någon skulle falla ihop. Gott, men mammas är godare!
Nu sitter jag på bussen för att möta upp resten av min lilla familj för en långhelg i Fjällbacka. Bläddrar i senaste numret av Damernas Värld pch ser att rosa är inne igen. Visste ni att jag har haft rosa hår flera gånger?! Vill ni att jag letar upp en bild? 
… Består av många kalorier i form av Burger King samt en stor cola. Avslutningsfesten på Gulltaggen igår kväll var tung och jag hade lyckats få ett gäng VDar runt mig som höll ett högt tempo! Förstår inte hur de klarar det?!
Att sedan minglet pågick i 1,5h mer än planerat och prisutdelningen var klar 00.30 i natt gör inte saker bättre. Dock hade jag hemmet för mig själv så jag sov som en sten fem minuter efter att jag pumpat klart i natt. Men nu ser jag ut som Barbie igen!
Jag är strålande glad över att komma i min gamla favoritklänning igen efter att den suttit för tight!
Samlas vi på Youngstorget för en manifestation om 22e juli-attentatet. Några kvarter bort pågår rättegången. Det är fullproppat av folk och många rosor i händerna. 40 000 är vi sägs det.
I bakgrunden ser ni delar av regeringsbyggnaden som fortfarande saknar fönster.
Här är fullt av barn och vuxna som sjöng Barn av regnbuen som sjungits sedan den ödesdigra dagen. jag har tårar i ögonen.
Läs mer här!
Update: så mycket folk gör det svårt att ladda upp något direkt. Men nu så!
Nu är det dags att deklarera i Norge igen! Jag har skrivit förr om deklarationen (jag har verkligen brottats med skatteetaten).
Det viktigaste för svenskar de första åren är Standardfradraget på 10%. Då behöver man inte göra några andra avdrag. Detta avdraget kan man göra de första två åren. Att skicka med sin svenska deklaration om man tjänat pengar även i Sverige kan vara klokt för att spara tid och frågor. Ni finner många bra tips här!
Bild från dn.no
Jag fann min gamla tvärflöjt i veckan, och L blev fascinerad av alla knappar och hur blank den var.
Sedan försökte han använda den som trumpinne…
Jag övervägde att låta honom hållas eftersom jag var så trött. Stackarn kräktes i dag igen.
Just nu står jag på Gulltaggen, som är den största digitala mässan/festen för den digitala mediebranchen i Norge. I tre dagar fylls timmarna med seminarier, mingel och fest.
Att synas är väldigt viktigt för en del, (jag noterar klädbyten mellan seminarie och mingel – hur hinner de?!) vi twittrar alla som tokiga och visitkort är så ute att man måste komma ihåg åtminstone förnamn och företag för att sedan connecta på LinkedIn, Twitter eller annat valt nätverk.
Samtidigt har L sovit i vår säng hela natten igen och vaknat stortjutandes varannan timma. Han kräktes igen i går kväll och då vill vi ha uppsikt. Men hjälp så trött jag är!
